Ingrid stenkilsson simrishamn

Borgmästare i Simrishamn

Borgmästare i Simrishamn

Simrishamn hade fram till omkring 1640 dubbla (två)

borgmästare. Karl XI befallde senare att endast Malmö och

Landskrona skulle få ha två borgmästare. En kunglig

förordning från den 5 december 1693 stadgade att borgerskapet

fick behålla sin rätt att välja borgmästare endast i det

fall, att kungen inte fann det för gott att "immediate

förordna någon för capacitet och skicklighet bekant"

person till borgmästare; angående rådmännen stadgades att de

skulle väljas av borgerskapet och installeras av guvernören

eller landshövdingen. Nicolaus Brinck var den förste (år 1716)

som tillträdde sitt borgmästareämbete med kungligt brev.

Enligt en handling från år 1408 nämns två borgmästare som

på plattyska kallas Tule Trugel och Ume

Magness. Man medgav på borgerskapets vägnar de tyskar, som drev handel på Simrishamn, att bebygga en av dem inköpt

tomt (mot en årlig avgäld av 1 skilling grot, "till eviga

tider så länge Simrishamn stå kan"). Därefter är

följande borgmästare kända:

Dansk tid:

Tule Trugel, borgmästare

-1408-; möjligen den Tule Tröelsen som var far till

rådmannen (omnämd år 1444) Lasse Tulson.Ume Magness., borgmästare -1408-. Sven Jensen, borgmästare -1444- (Rep

D. 7406) .

Morthen Torsszen, borgmästare

-1531-. Oluf Ibsen, byfogde c:a 1586, borgmästare

-1599 (+) Enligt gravskrift (nära altaret) i Simrishamns

kyrka: "Här ligger begrafwen den erlige och wälagt mand

Oloff Ibsson Borgemester udi Simershamn, som dödde Paaske dag

A:o 1599, Gud gifwe hannem en glädelig opstandelse och det ewige

lif. Anne Oluff Ibssons F.F. hafwer bekosted denne sten Anno 1599

den 17 Julii."

Jep Pedersen, borgmästare

c:a 1604

Barn: Per, borgare; Blandscheflor gift med Oluf

Kock

Peter Beintsen, byfogde och tullare

1612-1614, borgmästare c:a 1614-1619, rådman 1619. Hade gård i Gislöv och hus i Simrishamn.

Gift med Karine

Barn: Nils, bonde på Gislöv nr 25

Niels Nielsen, ridefogde till Gladsax, borgmästare c:a 1619-1632 (+)

Barn: en svärson hette Hans Mortensen

Anders Madtsen, ridefogde till Gladsax, borgmästare 1620-1636, ridefogde i Albo

härad 1627-1635; Donerat predikstolen till Simrishamns kyrka.

Gift med Kierstine Ollufsdotter (troligen dotter

till borgm. Oluff Ibsen)

Barn: Anne, gift med borgm Eskil Olson.

Pehr Brunberg, borgmästare ?

Hindrick Eriksen, tullare, byfogde 1631-1632, borgmästare 1636-1646

Gift med Elsebe Albritsdotter i hennes 2:a? gifte;

dotter till Albreckt Andersen i Ronneby.

Barn: Hans; Lisbeth g.m rådman Lauris Ibsen

Hans Pedersen, borgmästare

c:a 1638-1650/55 . Svåger till Hendrick Mein. Enligt

gravskrift (vid norra sidan) i Simrishamns kyrka: "Jag Hans

Pederson Borgmaester hwilar haer hos Catarina Meins min hustru

kiaer; paesten med 3 wåre börn dödde wi år 1650, wården wi

ey begaer mer at boo, aen nyde wårt grafstand i fred oc roo, denne dag wi staedse efterlaengte, at Gud sielf sine barn wilde

haen hemte 1675. F.C.S. M.H.D."; han undertecknar

kyrkoräkenskaper fram till 1655.

Gift med Catarina Mein död i pesten 1650. Barn:

Tre barn dog i pesten 1650; Mette, bodde med maken Fredrik

Christensson, i faderns gård vid torget, hon levde ännu 1699.

Laurits Ibsen, borgmästare

c:a 1653-1656 .

Gift. Bouppteckning efter hans hustru 1653.

Eskel Olson [se nedan]

Svensk tid:

Eskel Olson (Oglla/Uggla fr. o 1652), född o

1596 i Sverige, kämnär, borgmästare

1656-1675, död 1675 29/5 (79 år), skälles tidigt för

"svenskning"; köpte 1652 9/11 en 1/4-part av

Grödstorp nr 3 av Anders Rasmusson; efter 1658 anses han som

förrädare (avslöjat kupplanerna för svenska guvernören på

Bornholm) av danske kungen som satte ett pris (2000 riksdaler)

på hans huvud. Enligt gravskrift (nära altaret) i Simrishamns

kyrka: "Här ligger begrafwen Erlige och wähl förståndig

man, Eskel Olson, fordom Borgmäster haer udi Cimmershamn, som

dödde den 29 Maij A. 1675 udi hans alders 79 åhr, samt hans

kiaere hustru, Aerlige och Gudfruchtige qwinde, Anne Anders

dotter, som dödde den 6 Augusti A. 1655 udi hindes alders 39

åhr, Gud gifwe dennem en glaedelig upstandelse."

Gift med Anne Andersdotter, död 1655 26/8 (39

år), dotter till borgm. Anders Madtsen.

Hindrick Johansson ("W..."), hade

en syster (uppe i "Sverige") som var gift med en vid

namn "Bolm";

häradsskrivare

i Färs och Frosta härader 1671; befallningsman i Färs och

Frosta härader 1672-1673-; befallningsman i Torna och

Vemmenhögs härader 1675-; befallningsman

i Albo, Ingelstads och Järrestads härader -1679-1682 ;

"stadens invånare samlade sig till militära övningar

under ledning av stadens borgmästare

Hindrick Johansson" krigsåren (1676-79, då även känd som "snapphanetuktare"); fick

donerat Bjärsjömölla som skatte efter kungl. Maj:ts brev av

den 18/12 1680; troligen tullnär 1681-1683; borgmästare 1675-1690 ; upprättade

testamente 1686 24/5; död 1690 4/2 i befattningen (rådst.r 1708

5/10).

Gift 1678 14/11 i Kristianstad med Elisabeth

Fullerton, född o. 1652 i Hedemora, Dalarna, dotter? till Jöran

Fullerton och Margareta Dalecarlia, död 1721 i Simris;

halvsyster till mätaren i Simrishamn Peter Hedman; hon rustar

för "Biärsiömölla", Simris, efter makens död 1690.

Omgift o. 1692 med rådmannen i Simrishamn Magnus Krabbe. År

1692 skänkte Magnus Krabbe (död 1715) och Elisabeth Fullerton

en vinkanna av silver (märkt med årtalet 1619) "til

Cimbrishamn kirkia för Sal. Borgemester Hinrich Johans

lägerstad", "emoth begrafningzstället framme utj

choret, som sahl. Borgmester Hindrich Johansson nu står

utj".

Christiern Osengius, född 1660; föräldrar

kyrkoherden i Fryele (Jönk. län) och sedan Annerstad (Kron.

län) - Georg Osengius och Estrid Persdotter Psilander (faster

till nedanstående Nicolaus Psilander), student (Smålands

nation) vid Lunds universitet 1682, regementsauditör vid Södra

skånska kavalleriregementet 1684-1690. Vid rådstuga i

Simrishamn 31/3 1690 inställde han

sig, troligen helt obekant för borgerskapet, och företedde

generalguvernören Aschebergs fullmakt på borgmästare tjänsten

daterad Malmö 1690 19/3. Avsked (=tillstånd att lämna

tjänsten) i maj 1690 från auditörtjänsten; borgmästare 1690-1695 ; död 1695 29/1 i befattningen (rådst.r).

Gift med Christina Aurel. Barn: Sebastianus, elev

i S. 1697; Cornelius, elev i S. 1697.

Nicolaus Psilander, "en Swensk på andra

sijdan Stockholm född", föräldrar häradshövdingen på

Åland - Nils Psilander (död 1682) och Elsa Hansdotter Törnros;

befallningsman i Gärds och Villands härader 1683-1691, kunde

1688 inte åstadkomma nya borgensmän för uppbörden, men fick

efter gott lovord från generalguvernör Ascheberg, kungens

tillstånd (1688 19/12) att fortsatt vara kronobefallningsman

"emot revers"; transport till Ingelstads och

Järrestads härader1691-1695, ansökte hos guvernören om den

lediga borgmästartjänsten 1695 1/2, borgmästare 1695 18/2-1705, mantalskommissarie i Oxie, Skyts, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härader samt

städerna Malmö och Ystad 1695 11/10, "Hr Borgmestaren

wählwijse Nicol. Psilander nu i denne sommar [1697] har intagit

och bebygdt en Plattz [110x100 alnar] belägen uthj Nordwäst

till kiörkan emillan Söhren Johansson och staqvet wallen" ;

riksdagsman; fullmakt 1700 1/1 såsom postmästare, då

postkontoret i Simrishamn börjar sin verksamhet; krigskamrerare

(i fält) 1700 8/8-1709 /9; död i rysk fångenskap i september

1709; tvist 1718 om egendom som Psilander hade

"nedsatt" hos köpmannen Hieronymos Bernegau i Hamburg.

”Hr Borgmästaren Nicol: Brinck lät första gången [1717

4/3] upbiuda Sahl: Psilanders gård, som honom genom åffentelig

auction af d: 22 Jan: sistl: är såssom den mästbiudande, utan

något wijdare klander tillfallen...” Köpeskilling 180 D:r

Smt, köpebrevet var deterat 26/1 1717.

Gift med Katarina Kling, död 1703 i Simrishamn, begravd i Vä, dotter av Lars Kling och Catharina Arvidsdotter Weinheim i hennes

1:a gifte). Barn: Nils, född 1685, elev i S. 1697, major, död

1734 å Hammar, g.m Katarina Margareta Lönn; Olaus, elev i S.

1697; Elsa Katarina, född 1687, död å Hammar 1740 15/2, g.

1713 2/8 m landssekreteraren Anders Schenling - adlad Nordenadler

Elias Knutsson Löfberg, bror till

mantalskommissarien Magnus Knutsson Löfberg (rådst.r 1715

13/7). son?? till klockaren i Vä: Knut Nilsson??;

uppbördsman i Gärds härad -1689-; länsman i Gärds härad

"tient i krijget"-1690-1691; länsman i Ingelstads

härad 1691 24/5; häradsskrivare i Ingelstads, Järrestads, Herrestads och Ljunits härader enligt guvernörens fullmakt 1694

12/12-1695; befallningsman i Ingelstads, Järrestads, Herrestads

och Ljunits härader enligt kammarkollegiets fullmakt 1695

11/10-1711; kunde 1700 inte åstadkomma nya borgensmän för

uppbörden, men fick efter gott lovord från guvernör

Rehnschöld och guvernementskammaren, kungens tillstånd (1700

10/1) att fortsatt vara kronobefallningsman "emot

revers"; borgmästare 1705-1716

9/10, guvernör Rehnschöld förordnade honom 1705 att

jämte kronobefallningsmans tjänsten även vara borgmästare i

Simrishamn, avlade sin ed skriftligen 1705 27/6; i

rådstugurätten omtalas 1708 10/9 att "dhe upreste

Borgmestarens nya huus widh Torget"; blev (1709)/1710

"af fijenden plundradh och fången Bortfördt så at de icke

lembnade mig utj mitt huus till en kaka Brödh, iag måtte och

Ransonera mig sielf"; år 1712 22/1 skriver prästen

Bolmstadius i Tryde "...och nu begynner Borgmästaren i

Cimbrishamn, Löfbergh, läggia några hemman [i Sälshög]

samman, dem han kiöpt, till att giöra en herregård ...".

Den 22 oktober 1716 meddelade borgmästare Löfberg, att han på

grund av sjukdom och svaghet anhållit (beviljat 9/10) om nådigt

avsked från borgmästarebefattningen. Samma dag upplästes

kungl. fullmakt på sysslan för tullnären Nicolaus Brinck; död

o. 7-28/11 1716 i Simrishamn.

Gift 1. med Annika Larsdotter Modea (syster till

rådman Jonas Moderus), dotter till kyrkoherden i Moheda

Laurentius Jonae Moderus och Ingrid Arvidsdotter Weinheim, begravd i Tryde 1707 8/2. Barn: Knut, född o död 1690 i

Huaröd; Helena Catharina, född 1691 i Huaröd o död 1731 i

Hörröd; Lars, född 1692 o död 1752 13/9 i Tryde; Märtha, född 1695 i Ullstorp; Carl Erik, född 1702 i Tryde; två

döttrar (tvillingar) födda o döda 1703; Carl Jacob, född o

död 1705; Carl Jacob, född o död 1706

Gift 2. 1707 23/7 i Tryde med jungfru Dorothea Cathrine

Erhardsdotter (inbördes testamente 1714 21/2), dotter till

rådmannen i Ystad Erhard Michelsson, död 1751 7/3, 81 år

gammal. Hon var gift 1 (år 1690 9/9 i Ystad, S:t Petri) med

arrendatorn (av Tunbyholm) Terning Hansson Ovenius och gift 3

(år 1719) med ryttmästaren Johan Pauli -död i Simrishamn 1730, 50 år.

Barn: I protokollet från vintertinget 1712 5/2 vid Ingelstads

häradsrätt anges Hindrich Terningsson Ovenius vara

borgmästaren Löfbergs styvson.

Nicolaus

Brinck, döpt i Kristianstad 1688 30/12, föräldrar

tullinspektoren Edvard Brinck och Marna Rasmusdotter, student i

Lund 1704 21/1, tullnär vid lilla tullen i Simrishamn o. 1710

6/7-1724, borgmästare 1716 9/10-1747, postmästare 1718 7/5-1744

25/6, riksdagsman 1719, assessors titel, satt första gången som

ordförande i rådstugorätten 25/10 1716 och sista gången 15/7

1747. Köpte på auktion 1717 avlidne borgmästaren Psilanders

gård norr om kyrkan. Var den första borgmästare i Simrishamn, som fick kunglig fullmakt. Bodde 1756 på Delperöd och

slutbetalade samma år till sin svärson handl. i Ystad Jöran

Filenius resterande köpeskillingen för Sölvesborgs slott, vilket han tycks ha ägt redan 1753, död 1760 23/1 i Ystad (S:ta

Maria). Skänkte en altartavla till Simrishamns kyrka år 1722.

Gift 1. med Petronella Paulin, född 1691, död 1753, dotter till

kyrkoherden i Glimåkra Paul Enertsson och Appollonia Hansdotter.

Barn: Maja Ernesta, född o. 1717, död i Ystad 1780 4/5, bouppt.

19/5, g. 1731 10/9 m. handl. i Ystad Andreas Polcha, f. 1708, död 1751 i Ystad, skilsmässa, g. 2 i Ystad 1745 22/2 m. handl.

Jöran Filenius, f. 1700, död 1767 9/3 i Ystad; Edvard, f. o.

1720, död 1739; Helena Catharina, död i Simrishamn 1724 5/11-

"3 år gammal"; Petrus, kyrkoherde i Gylla, f. 1724

19/8 i Simrishamn, död 1800 29/3.

Gift 2. i Simrishamn 1754 27/12 med änkan Greta Lisa Cervin, född 1703, död 1772 4/10, dotter till kyrkoherden i V.

Ingelstad Knut Cervin (död 1735) och Helena Maria Gemzell (död

1742 i hennes 2:a gifte).

Fredrick Wettring, född i Glemminge 1721

18/3, föräldrar kyrkoherden Enoch Wettring och Margareta

Barfoth; gick 3 år i Malmö skola; student i Lund 1739; vice

borgmästare i Simrishamn -1747; borgmästare

1747-1756, satt sista gången som ordförande i

rådstugurätten mars 1755; nödgades 1756 för sjuklighet

anhålla om avsked; sökte 1758 (efter fatalietidens utgång)

borgmästaretjänsten i Lund; fick 1765 17/9 tillåtelse att

åter träda i kungl. Maj:ts och kronans tjänst; bodde sin sista

tid i Stora Köpinge; död under besök hos kapten Florman på

Äsperöds gård (i Tranås) 1783 25/8 (enligt anteckning i

Ystads kyrkobok).

Gift i Lund 1747 22/7 med Giertrud Maja Lindegård

i hennes 2:a gifte (1:o g.m. Gert Sifversson). Barn: Ulrika

Mariana, död 1795, gift med Holger Peter Flint, på Svenstorps

mölla. Jacob Wilhelm Rooth, döpt i Gödelöv

1721 24/11, föräldrar kyrkoherden Johannes Rooth och Margareta

Elisabet Törner; elev i Ystads skola 1736; student i Lund 1740;

fil. mag i Greifswald; jur. examen i Lund 1753 21/4; vice

borgmästare i Simrishamn 1756 27/9-1759 /9; borgmästare 1759-1763 27/6 ; "sålde

sedermera sysslan mot det att han erhöll några frälsehemman i

Huaröds socken, där han så hushållat, att han blivit en

ganska förmögen man"; fick 1772 17/6 kungens tillstånd

"at åter söka sig in uti någon syssla, sedan han nu mera

till helsan fullkomligen är återstäld"; död på

Roothsberg, Huaröd, 1804 5/4.

(Gift 1739??? med Christina Wettring???, född

i Glemminge omkring 1715. Föräldrar: Enoch Wettring och

Margareta Barfoth.)???

Gift i Sövde med Margareta Jöransdotter, dotter till inspektor

Jöran Hansson på Tosterup.

Gift i Vä 1767 med Catharina Hadelin, dotter till ryttmästaren

Johan H. och Anna Christina Björkman, bosatta i Djuröd.

Barn: Göran, född 1760 19/10, medicinalråd 1818, död 1840

2/7..

Per Gustaf Landgren, född

1743 16/1 i Vittskövle, föräldrar frälseinspektoren och

kronolänsmannen Strickard Landgren och Anna Sara Blanxius;

student i Lund 1757; borgmästare

1763-1799 ; riksdagsman i borgareståndet

1765-1792; rojalist under Gustav III; död 1802 19/1.

Oljemålning med hans porträtt finns på rådhuset i Simrishamn.

Gift 1771 med Henrietta Ovenius. Barn:

Gustava Petronella, f. 1772 22/12 i Simrishamn, mamsell, död 1850 6/11; Maria, f. 1777 16/11 i Simrishamn, gift med

kornett A. Nisbeth, död 1841 17/3 i Simrishamn; Stickard

Christian, född 1776 22/7, borgmästare, se nedan; Erica, född

1779 i Simrishamn; Eric, född 1780 11/3, borgmästare, se nedan;

Anna Christina, född 1782 i Simrishamn; Amalia Charlotte, född 1783; Adolph, född 1788 3/11 i Simrishamn, rektor vid

skolan i S.; August, född 1793 13/6 i Simrishamn, borgmästare i Södertälje, död 1860 9/6 å Hammar i Nosaby

socken.

Strickard

Christian Landgren, född 1776 22/7 i Simrishamn, föräldrar

borgmästaren Per Gustaf Landgren och Henrietta Owenius; student

i Lund 1791; auskultant i Göta hovrätt 1794; borgmästare

1800-1810 ; assessor i Svea hovrätt 1810; hovrättsråd 1824;

vice president därstädes 1837; död 1843 5/6 i Stockholm.

Gift 1:o 1801 i Karlshamn med Alexandra Margareta Hackert, född

1780 i Karlshamn, föräldrar rådman Andreas Hackert och Sara

Charlotta Dalberg, död 1809 17/11 i Simrishamn. Barn: Gustaf

Anders, f. 1805.

Gift 2:o 1813 i Vänersborg med Fredrika Margareta Krull, död

1842, föräldrar borgmästaren i Vänersborg Jonas Krull och

Margareta Katarina Hök.

Eric Landgren, född 1780 11/3

i Simrishamn, föräldrar borgmästaren Per Gustaf Landgren och

Henrietta Owenius, student i Lund 1798; auditör vid franska

kåren "Le Regiment du Roi" 1807 14/6 (deltog i

Pommerska kampanjen 1807); jur. examen 1807 11/12; auskultant i

Göta hovrätt 1808 18/3; vice borgmästare; borgmästare 1810

17/12; borgmästare

1810-(1858)-1867 28/5 ; permanent

tjänstledig från juli 1858; bodde på tomt nr 66; assessors

namn 1817 3/6; RVO; död 1867 28/5 i Simrishamn.

Ogift.

Folke Carl Reinholt Kraak, född 1812 15/1 i

Simrishamn, föräldrar Henric Samuel Kraak och Magdalena

Elisabeth Sjövall; student i Lund 1826; student i Uppsala 1832;

jur. examen där 1832; vice häradshövding; årsförordnande som

borgmästare i Simrishamn från 1858 19/7; borgmästare

1858 19/7-1867 ; borgmästare i Trelleborg 1867 11/4; den

första borgmästaren där sedan detta samhälle 1865 återfått

sina från 1619 upphävda stadsprivilegier; RVO 1867 4/6; död i

Trelleborg 1868 5/5.

Gift med Katrina Elisabeth Werngren, född 1810, död i Simrishamn 1878.

År 1867 stod nya rådhuset färdigt. Arkitekt var den

danskfödde Peter Boisen (som även ritat tingshuset i

Hammenhög).

Johan Peter Sellander, född

1835 28/4 i Billeberga, inflyttade till Simrishamn 1867 6/11

(tomt nr 5), borgmästare

1867-1897 2/6, flyttade 1868 till tomt nr

47, byggde 1894 en villa vid nuvarande Järnvägsgatan (tomt 214)

dit familjen flyttade 1895. Innan dess var han hyresgäst i 25:e

kvarteret (Kocken), tomt nr 207; död i Simrishamn1897 2/6, RVO.

Gift 1895 25/3 med sin frånskilda

hushållerska, Ida Bothilda Charlotta Raab, född 1850 14/4 i

Simrishamn. Barn: Ida Maria Elisabeth, född 1895 26/8 i

Simrishamn, död 1907 30/8.

Gustaf* Theodor Ehrnberg, född 1867 5/4 i Simrishamn, föräldrar

stadsfullmäktigeordförande fabrikör Jonas Ehrnberg och Eljena

Trulsson, mogenhetsexamen i Kristianstad 1886;

hovrättsauskultant 1889; förordnades den 9 april 1894 att

förvalta häradshövdingeämbetet i Vemmenhögs, Ljunits och

Herrestads domsaga, landstingsordförande, riksdagsman i första

kammaren. Borgmästarevalet i Simrishamn den 19 november 1898

utföll så att Gustaf Ehrnberg erhöll flest röster, och vid

regeringskonselj den 30 december fastställdes hans utnämning; borgmästare 1898-1939; ombudsman vid Skånes Enskilda Banks kontor i Simrishamn

1899; död 1939 23/5 i Simrishamn.

Gift 1926 med Gurli Lindgren, född 1876 i

Ystad, dotter till handlanden och vice konsuln Adolf Gottfrid

Lindgren och Anna Eksteen, död 1941 i Simrishamn.

Vakant, 1939-1944 . Enligt

obekräftad uppgift var borgmästareämbetet år 1940 samfälld

med häradshövdingeämbetet i Hammenhög.

Staden Simrishamn lades år 1944 under landsrätt med

Ingelstads och Järrestads domsaga (i enlighet med lagen om stads

och landbygds förenande i judiciellt avseende från 1932) sedan

borgmästartjänsten blivit ledig.

Fritz Verner Gottlob* Rosencrantz, född 1885 5/1 på Gyllebo i Ö. Vemmerlövs församling, Kristianstad län, son till Börge Rosencrantz och Charlotte

Rosencrantz; mogenhetsexamen i Lund 1907 26/5; student vid

universitetet i Lund 1907 17/9; kansliexamen 1910 8/3;. jur.

kand. examen 1914 27/5; extra ordinarie notarie i Svea hovrätt

1914 12/6; landskontorist i Södermanlands län 1917 28/2; extra

länsnotarie i Jämtlands län 1918 7/2; juridiskt biträde vid

statens järnvägars IV distrikt 1919–1921; förste rådman

och kronokassör i Simrishamn 1921 27/9; sekreterare hos

stadsfullmäktige i Simrishamn från 1921; tillförordnad

borgmästare här 1939-1943; borgmästare 1944 ;

ordförande i barnavårdsnämnden och brandstyrelsen samt vice

ordförande i byggnadsnämnden och samrealskolan här; inspektor

för Simrishamns skola för yrkesundervisning; ledamot av

styrelsen för Simrishamns sparbank; död 1958 21/9 (Danderyds

förs, Stockholms län).

Gift 1915 26/5 i Fredriksbergs kirke, Köpenhamn

(Köbenhavns folkeregister) med Cornelia Elise Amalie (Nelly)Brammer,född 1884 19/6 i Kallundborg, Danmark; död 1958 8/12 (Oscars förs, Stockholm db); dotter av

justitierådet Jakob Peter Mynster Brammer och Augusta Amalia

Fermansen.

Barn: Niels-Timme, född 1920 13/1 i Frösö

socken, Jämtlands län.

Måndagen 27 december 1943 samlades

Simrishamns rådhusrätt för sista gången till session.

Borgmästare och råd skulle enligt hävdvunnen ordning samlas

varje måndag för att döma i förekommande mål samt besluta i

en del av stadens angelägenheter. Tillförordnade borgmästaren

Gottlob Rosencrantz tog då till orda: "Genom nådigt brev

den 30 juni 1943 har förordnats, att rådstuvurätten och

magistraten i vår stad från och med 1 januari 1944 skall

upphöra. Det är en nära 600 år gammal institution, som

därmed upphör".

Manfred* Nils Gustaf Petersson, född 1901

17/2 i Västerås, föräldrar fastighetsägaren Nils Gustaf

Petersson och Hedvig Johansson, studentexamen i Karlstad 1920, reservofficersexamen 1925, jur kand i Uppsala 1931, tingstjänstgöring Nordmarks domsaga 1932-34, egen advokatbyrå

i Årjäng 1935-44, borgmästare

1944-1966-, kommunalordförande i

Simrishamn; död 1976 5/3 i Simrishamn, RVO.

Gift 1933 26/12 med Inez Appelquist, född

1903 11/10 i Uppsala, dotter till överkonstapel Axel A. och

Frida Peterson, död 1988 21/6 i Simrishamn. Barn: Britta, f.

1935

Kompletteringar mottages tacksamt

Åter till Simrishamn